Ella ville plugga i Kanada men hamnade i Nya Zeeland

Jag trodde egentligen att jag skulle plugga i Kanada. Det var det som var planen från början, men inget kändes helt rätt. När Kanada inte funkade med de kurser jag ville läsa så föreslog rådgivaren Nya Zealand och jag kände att "ja vi provar väll då". Till slut stod valet mellan Auckland och Wellington, och jag fastnade direkt för Victoria University of Wellington (VUW).

Jag kommer nog aldrig glömma känslan när jag klev av planet här, det är en känsla som inte går att slå. Efter nästan två dagars resa, med flera mellanlandningar och många timmar i luften, stod jag plötsligt där på andra sidan jorden med min resväska och en skylt framför mig som sa “Welcome to Wellington”. Det var i den stunden allt blev verkligt – att jag faktiskt hade gjort det. Jag är i Nya Zealand!

När jag kom hit hölls det en introduktionsvecka på universitetet. Det var fullt av mat och olika aktiviteter där man fick träffa andra internationella studenter. Vi som bor i samma studentboende hade också en egen introduktionsvecka och nästan varje vecka händer det något här med filmkvällar, grillningar och gemensamma middagar.

Det som gör Nya Zeeland så unikt är hur närvarande ursprungsbefolkningens (Māori) kultur är. Alla skyltar är både på Māori och engelska, och lärarna börjar ofta föreläsningarna med att presentera sig på Māori innan de byter till engelska. Sista veckan av föreläsningar fick vi ta del av Māori kulturen genom att introduceras till konceptet Kai som betyder mat, och snarare att dela mat med andra. Då köpte lärarna in en massa Kai för alla i klassen att dela tillsammans.

Jag bor i ett studentboende tillsammans med fyra andra tjejer som jag har turen att komma jättebra överrens med. Vi har egna rum men delar kök, vardagsrum och två badrum. Så jag umgås mycket med dem och vi går ner till stan eller pluggar på det fina biblioteket. På campus finns dessutom massor att göra. Varje fredag bjuder de på pizza och det serveras även alkohol där. Onsdagar är studentkväll i stan – då vet man att man alltid kommer träffa folk ute på pubbarna.

Wellington är verkligen en härlig stad att bo i. Jag känner mig alltid trygg här, och det är såhimla fint för Wellington har både hav, berg, stränder och en vacker botanisk trädgård på gångavstånd. Hyrorna är ganska höga, ungefär 7000 kronor i månaden, men jag får studiemedel på 16 000 i månaden från CSN och klarar mig bra på det. På mitt visum får jag inte jobba under terminerna, men jag kan jobba under sommaren.

Jag läser fristående kurser i kriminologi, psykologi och sociologi. Det bästa med universitetet här är hur mycket frihet man har – du kan verkligen läsa nästan vad som helst. Undervisningen är också annorlunda jämfört med hemma i Sverige.

Här läser man flera kurser samtidigt, inte en i taget, och i stället för grupparbeten har vi föreläsningar, inlämningar och små seminarier som kallas tutorials. Där diskuterar man veckans föreläsningar i mindre grupper om ca 12 personer per grupp.

Man lär sig för att man måste. Att flytta till andra sidan jorden helt själv har gjort mig mycket mer lösningsorienterad. När man klivit av planet och står där utan wifi och inte vet vart man ska, då får man bara lösa det. Jag har lärt mig att jag klarar så mycket mer än jag trodde, och att jag faktiskt kan lita på mig själv.

Om du funderar på att plugga utomlands – gör det! Det är läskigt i början, men det löser sig alltid. Har du redan börjat tänka tanken, då har du egentligen redan kommit så långt att du bör göra det. I värsta fall får du ta ett plan hem igen! Jag hade inte velat sitta om 30 år och tänka att jag kunde haft världens bästa år men jag vågade inte.

Vi hjälper dig att navigera genom de många studiemöjligheterna och vi hjälper dig genom hela processen från ansökan till visum och studentförsäkring - helt gratis!   

Kontakta oss!