Mads: Vi måste titta ganska långt tillbaka nu. Det började efter gymnasiet, jag hade alltid drömt om Transibiriska järnvägen. Jag planerade resan i mitt huvud i ungefär ett år då Jens var iväg på sin långa resa. Som jag sa tidigare, jag hade tänkt att resa iväg med några vänner, men när de började plugga så började jag och Jens planera istället.
Jens: Jag har några vänner i Taiwan som jag verkligen ville besöka. Vidare var jag väldigt nyfiken och ville upptäcka djungel och små lokala samhällen och det var så vår plan växte fram.
Mads: Ja, jag kommer knappt ihåg, men jag tror att vi började planera någon gång under sommaren 2020, och planen var att resa under hösten. Fast det såg ganska ljust ut förra sommaren och mer och mer destinationer började öppna upp så kom vi till slut inte iväg ändå. Vi flyttade då fram vår resa till tidigt i år - runt januari eller februari. Då hade vi varken bokat eller betalat någon resa eftersom allt var så osäkert. Runt den tiden började allt bli ännu värre och vi var istället tvungna att flytta fram resan ännu en gång och tanken var då att resa ungefär nu. Och sen, precis innan sommaren var vi igen ganska positiva och trodde att resan skulle bli av, så vi bokade och betalade. När vi väl förstod att det inte var realistiskt att tro att vi skulle komma iväg på vår resa så började vi bli riktigt otåliga. Vi pratade med vår reserådgivare och sa att vi inte kunde vänta ännu ett år och istället tittade vi på vart man faktiskt skulle kunna resa och vi är nu endast en månad från att åka till Mexico. För att vara helt ärliga så har hela planeringen inte spelat så mycket roll, det enda vi ville vara att uppleva och göra vissa saker, själva destinationen var mindre viktig. Så länge vi fick resa långt bort och någonstans med massor av äventyr så var vi nöjda.
Jens: Vi har försökt tänka positivt och eftersom resan har skjutits upp flera gånger så har vi istället haft möjligheten att jobba och spara mer pengar, och i slutändan har det gett oss möjlighet att resa längre.